2011/01/30






En två timmar lång rickshawtur. Två vuxna och fyra instuvade barn. Ett i knäet, ett på förarsätet, ett på golvet och ett på bagagehyllan... Vi stannar till vid tempel, små byar och en skola långt ute på landsbygden. Och så mycket som svischar förbi i farten som jag önskar att jag hunnit fota, men som passerar i ögonvrån och som sen är långt borta.
.........
A two hour long rickshaw trip. And stops at temples, small villages and a school. So much to see. Everywhere!

2011/01/27





Klockan 9 springer barnen iväg till skolan, två hus bort. Sen brukar jag rita någon slags dagboksteckning. Hittills har jag bara tecknat med tusch, men färger vill jag lägga till när jag kommer hem. Det är så inspirerande med alla nya, oväntade färgkombinationer överallt. Och så skönt att ha väldigt lite saker omkring sig. Precis det man behöver, inte mer.
Sista bildens vackra ko stod på granntomten hela dagen igår och var pratsugen. Lunchen köper vi oftast i det lilla hotellköket i trädgården, men igår handlade vi mat från skolans kök. Så portionen på fotot är alltså vad skolbarnen i Odayam får till lunch! Gott och väldigt fint. Thali kallas det när många olika små rätter serveras på plåtbricka eller bananblad.

......
At nine in the morning the children run to school. I sit at the balcony, trying to draw some kind of journal ink drawing. I hope to add the colors when I get back home. The cow in the last picture is an acquaintance from yesterday. She stood grazing just outside our room, eager to communicate. The plate of food is called a Thali, that is what the children are getting for lunch in school.

2011/01/25








In Sweden, this time of the year, the thing I always long for the most is COLOR. So spending time in this green and red and purple is such a luxury! In the last picture a very interesting caterpillar has found itself a perfect leaf. The picture before that one shows a mango tree seen from the roof of our hotel. If you click on the pic you´ll see some very small (not yet ready) mango fruits hanging from a branch. The pink tail-alike flowers (in the same pic) will in about a month be mangos ready to eat!

2011/01/24





Liten utflykt till Trivandrum. Tåg. Så många tåg. Så långa tåg. De tar aldrig slut. Fortsätter rulla framför ens ögon där på stationen, tills man hunnit glömma att man någonsin sett loket. Blå galonsäten, galler för fönstren, taken fulla med fläktar. Alla sorters människor. De yngsta och de äldsta, herrar i kostym, finklädda kvinnor, kaffeförsäljare, teförsäljare, försäljare av friterade bananer. Och alla så vänliga!
I Trivandrum: Varuhus, Indian Coffee House och alla dessa fantastiska, underbara, makalösa tyger. Mer kommer!
.......
Day trip to Trivandrum by train. In Trivandrum; A department store, Indian Coffee House and those wonderful, wonderful textiles. All those patterns. Will write more about Parthas and the other clothiers soon.

2011/01/23







Så har vi fått se dem. På riktigt! Elefanterna! Det var tempelfest. Musik på absolut högsta volym. Sminkade dansare på scenen och teförsäljerskor och finklädda tempelbesökare. Barnen fick prova att gnaga på sockerrör. Sen viskades det om att elefanterna var på väg! Och när bilarna med skränande jättehögtalare sakta kom rullande, och trumslagare hördes på håll kunde man skymta någonting ovanför folkhopen långt där borta, någonting som rörde sig tungt och vaggande och som kom närmare. När elefanterna hade gått flera varv inför publiken på tempelområdet och sen ställt upp sig sida vid sida skulle det höga smyckade hästtornet bäras runt på av så många starka män som möjligt tills tornet slutligen tippade och gick i backen. Som vår svenska midsommartradition m a o, fast mycket, mycket coolare!
………….
So, we have seen the elephants! It was on a tempel festival close to our hotel. Loud music, beautifully dressed people, sugar canes for the children. And then the elephants came wagging!
After the parade a generously decorated tower was carried around by a bunch of strong men, until it finally overturned. And it was time to go home.

2011/01/20







By boat on Backwater, the canal system of Kerala. Many Indian families on the other boats, smiling and waving. A nice trip!

2011/01/19







Indien är en attack på alla sinnen, har Salman Rushdie sagt. Vi instämmer; duckar under solen, hoppar undan för framrusande trafik, håller för näsan genom rökmoln som luktar bränt gummi, vaknar av böneutropen, blir genomblöta av ett störtregn och ledsna när vi ser de människor som måste tigga för att överleva. Kerala är till ytan lika stort som Småland, men här ryms över 31 miljoner människor. (800 invånare per kvadratkilometer!) Indien rymmer så mycket! Någonstans har jag sett siffrorna 300 000 gudar, 18 officiella språk, 1600 övriga språk… Och alla människor med olika religionstillhörighet! Hinduer, muslimer, parser, kristna, sikher, buddhister, jainister…
………
India is an attack on all your senses, said Salman Rushdie, and we very much agree. In Kerala 31 million people live in an area big as the Swedish landscape Småland. 800 inhabitants per squarekilometre!

2011/01/18





Trafiken. Magsjukor. Myggbett. Branta stup utan räcken i mörkret. Sprakande eluttag. Små sår och rispor blir till hotande skuggor i idyllen när solen steker och bakterierna ser sina chanser att krypa in och gosa till det i lättövermannad och fuktuppluckrad turisthud. Jag är en sån som oroar mig för allt möjligt nästan jämt, men hemma är oron mer malande och luddig i kanterna. Här får den tydliga konturer. Och överraskande nog blir den kanske just därför, lite lättare att klara av.
………
Far away from home, the worries will have a struggle. The traffic. The mosquitoes. Stomach diseases. Steeps in the dark. The not so very good combination of small scratches and a tropical climat. At home the worries are also present, but at the same time much more diffuse and hard to catch. Far away from home, you have to deal with them, and maybe that makes the worries easier to handle?

2011/01/17




Några bilder från en promenad, tidig morgon. Ofta glömmer jag bort kameran, fast det finns mycket att fota. Sinnena är nog upptagna med att orientera sig. Är det här en butik? Kan det verkligen vara sant att den bästa maten serveras under lysrörslamporna i den här sparsmakade matsalen? Hur lång tid är ”om en stund” och när infaller ”senare”? Vilken fil kör den där bilen i, egentligen? Jag snubblar mest omkring och svettas och stammar eller bara tittar.
Det är så mycket som inte riktigt stämmer med det jag sett framför mig. Det liknar mina föreställningar, men sen visar det sig att verkligheten nog se ut på ett annat sätt. I alla fall. Varken på ett bättre eller sämre sätt, bara på sitt alldeles egna.
…….
Pictures from an early morning walk in Odayam. I often forget to pick up my camera, even if there are so many images I’d like to bring home. Maybe my senses are busy trying to orientate. Things are different from what I expected. Not better, nor worse, only in another way. Different.