Roger har frigjort sig från mig. Nu är det Jakob som gäller. Nästan hela tiden. Om jag kommer pinnande med kattmaten tittar Roger mig stint i ögonen och flyger sen kaxigt iväg och sätter sig på stegen och när jag kommer dit flyger han till gungställningen och när jag närmar mig gungställningen siktar han in sig på staketet, och så där håller vi på. Och i samma ögonblick Jakob kliver ut genom dörren gör Roger en avancerad inflygning och landar efter ett bejublat ärevarv på trappräcket, en decimeter ifrån. En aning nyper det till i mitt hjärta när jag hör fosterfar och fosterson gnabbas kärleksfullt med varandra, men jag försöker tänka att det är så här det ska vara. Med nästan vuxna söner, på väg ut i världen...
Our cuckoo Roger has now disinvolved me and only wants to be fed by Jakob. Ok, it feels a bit sad, but I guess this is the way it should be. With almost grown-up sons heading for the big world...
Roger says: It´s me and you now, Dad.
Jakob says: Indeed...
2008/08/23
