Det är magi när kålhuvudena knyter sig. Hur går det till? När händer det? Man går och sneglar på de stora bladen och dess tunna innandömen, ser hur kållarverna gnager, tänker att det blir nog ingenting i år. Och sen plötsligt skymtar de fram bland håliga blad; de tätt packade huvudena. Upp med stammarna ur jorden, fram med kniven, bort med lager på lager av fula kålblad. Och längst därinne; som röda diamanter - spetskålhuvudena! Den här sorten heter Kalibos. Så god att äta rå eller lätt förvälld.
Och så snygg.